tisdag 19 augusti 2008

Högst upp på min önskelista står.........

Tolix stolar!










(bilder ifrån Graham & Green)


Jag är totalt tok kääääär i dom Franska Tolix stolarna! Hade sååå gärna velat ha dom i min ägo! Jag får väl helt enkelt drömma och sukta lite till, tills jag får ett härligt infall!!! 2 st av dom på översta bilden vill jag ha i köket! Dock gärna 8 i matsalrummet *fniss* Dom finns i alla möjliga färger, men dessa gillar jag mest!

Kramar ifrån en skicklig drömmare ;)


7 kommentarer:

LantlivsAnette sa...

Gomorron där borta !!
Jaa såna stolar har verkligen blivit populära..
Du , vad fint det blir hos er , köket och matsalsrummet , man bara njuter av allt vackert du skapar ..
Kram Anette
P.s hur har du det i magen nu , har hypnosen hjälpt ?

Ullis/Leva på landet sa...

Så härliga stolar. Skulle passa jättebra i ert nya kök.

Kram Ullis

Morse farm sa...

Hejsan!

Tack för dina gulliga ord.
Jo, drömma bör man annnars dör man!

Vad jobbigt med din mage, kan bara tänka mig vad jobbigt det måste vara.
Jag hoppas du får hjälp. Att inte veta måste ju vara så jobbigt!
Kanske jag kan hjälpa dig med nån research over here.
Let me know!

Ta väl hand om dig!

Kram Bodil.

Dicksonska våningen sa...

Oj, jaag skrev visst inlägg på fel ställe. Skrev på förra inlägget... Hur gick det hos läkaren?

Vad kostar en Tolix? Ser dem jämt men jag har aldrig sett ett pris på dem...

Kram Annika

Grodmamman sa...

Jag gillar dessa stolar mer och mer, men de ska vara i denna färgen.
Drömma kostar ju inget!:)
Kram

Saramedflera sa...

Hejsan
De där stolarna suktar jag efter med. De är så fina och den färgen du visar är finast.
Kram Sara

Dicksonska våningen sa...

Oj, det var mycket pengar men tyvärr får jag säga att "vanliga" ekstolar t ex kostar minst lika mycket. Du kanske kan flirta lite med butikspersonalen och få ett "paketpris"...?
Mitt problem bestod av ångest och panikattacker. Jag har mått väldigt dåligt och aldrig känt att det funnits något som hjälper. Att prata har aldrig hjälpt mig då jag blivit för trött för att kämpa för att gå emot paniken. Nu har jag medicin som tar bort mycket av oron och jag har inga attacker längre. Jag ska ha medicinen i 2 år är det tänkt för att "omprogrammera" hjärnan och hur den reagerar.
Kram Annika